En litteraturfestival
En litteraturfestival arrangeras årligen av den ideella föreningen Jönköpings litteraturhus och innehåll är författarsamtal, läsningar och skrivarworkshoppar. Författarscenen äger i år rum på caféscenen Kulturhuset Spira och medverkar gör Ebba Witt-Brattström, Tomas Bannerhed, Cilla Naumann, Kjersti Anfinnsen, Gunnhild Øyehaug, Björn Kohlström och Emilia Söelund.
Under kvällen går det att köpa böcker av alla medverkande författare och få dem signerade. Akademibokhandeln Asecs står för bokbord.
En litteraturfestival genomförs med ekonomiskt stöd av Region Jönköpings län och Kulturrådet.
Speltid: 3 h 30 min, inkl. 45 min paus
Arrangör: Jönköpings Litteraturhus
Program
17.00 – 17.15 Inledning
17.15 – 17.45 Ebba Witt-Brattström föreläser om höstaktuella Minnets ärr: En flykthistoria
17.45 – 18.15 Tomas Bannerhed samtalar om Den oduglige med kulturjournalisten Emilia Söelund
18.15 – 18.30 Paus
18.30 – 19.15 Ett samtal om författaren Torborg Nedreaas
Torborg Nedreaas (1906 – 1987) är en av Norges mest framstående efterkrigsförfattare. Genombrottet kom 1947 med Av månsken växer ingenting. Till hennes kända verk hör också trilogin om flickan Herdis, en av de starkaste uppväxtskildringarna i norsk litteratur. Lyssna på ett samtal mellan Ebba Witt-Brattström, professor em. i nordisk litteratur och tidigare svensk redaktör för Nordisk kvinnolitteraturhistoria och författaren Cilla Naumann som översatt Nedreaas till svenska. Samtalsledare är litteraturkritikern Björn Kohlström
19.15 – 20.00 Längre paus
20.00 – 20.30 Kjersti Anfinnsen (NO) är aktuell med Dödsverk som är sista delen i trilogin om hjärtkirurgen Birgitte Solheim.
20.30 – 21.00 Gunnhild Øyehaug (NO) om nya boken Här kommer solen.
Moderator: Björn Kohlström
21.00 – 21.30 Avslut och boksignering
Medverkande
Ebba Witt-Brattström
Ebba Witt-Brattström är Sveriges mest kända litteraturprofessor med en rad böcker, priser och publika framträdanden bakom sig. Hon är trefaldig vinnare av SVT:s Kulturfrågan Kontrapunkt, numera kulturexpert i SVT Muren, belönad bland annat med Mårbackapriset, De Nios essäpris, Ivar Los personliga pris och Expressens kritikerpris i Björn Nilssons namn.
Född och uppvuxen i Stockholm som barn till flyktingar undan andra världskriget har Ebba Witt-Brattström både estnisk och tysk-svensk bakgrund. Hon har varit professor i Stockholm, Berlin och senast i Helsingfors.
Om Minnets ärr (Historiska Media, 2026)
Minnets ärr är Ebba Witt-Brattströms mest personliga bok hittills – en berättelse om att växa upp i skuggan av krig och uppbrott, bland människor som tvingats lämna allt. Genom familjens rötter och flykt genom Ukraina, Baltikum, Ryssland och Tyskland tecknar hon en bild av 1900-talets Europa, där två släkters öden flätas samman med kontinentens blodiga historia.
Barn ser. De kanske inte förstår, men de vet från tidig ålder. Flickan Ebba får bära de vuxnas minnen av Gestapo, flykten undan Röda armén och deportation till Sibirien. I folkhemmets förortsmiljö lever traumat vidare i tystnaderna. ”Det svenska barnet” ska skyddas, hon som är både medel och mål i det nya landet.
Minnets ärr är en berörande skildring av hur det förflutna fortsätter att forma dem som kommer efter.
Tomas Bannerhed
Tomas Bannerhed växte upp i södra Småland och bor sedan länge i Stockholm. Han debuterade med romanen Korparna (2011) som tilldelades Augustpriset, Borås Tidnings debutantpris och Linnépriset samt nominerades till The Independent Foreign Fiction Prize i Storbritannien. Romanen har också filmatiserats. Han har sedan dess gett ut Lugnet (2018), som nominerades till Sveriges Radios romanpris, och tre böcker med naturprosa, däribland En vacker dag (2021) som skildrar en lång dag i maj på Lovö i Mälaren. Författaren har även gjort sex säsonger av den uppmärksammade radioserien Bannerheds bevingade vänner i P1.
Om Den oduglige (Norstedts förlag, 2026)
Sågverksarbetaren Einar i Ängen, eller Tos-Einar som han kallas i byn, är en bortkommen enstöring som aldrig flyttat hemifrån. Han är lätt att göra sig lustig över. Han har svårt med ögonkontakt, vill inte vara till besvär och går helst för sig själv. Men så plötsligt en dag ändras allt och Einar fattar ett avgörande beslut. Folk i bygden blir snart alltmer engagerade i att försöka förstå vad som har hänt. Han som gjort så föga intryck blir snart den som alla pratar om.
I sin tredje roman Den oduglige återvänder Tomas Bannerhed till barndomens Småland och tecknar ett gripande porträtt av ensamhet och samhörighet, av längtan efter kärlek, ömhet och att bli sedd för den man är.
På många sätt är den Den oduglige en syskonbok till debuten Korparna som såldes i över 100 000 exemplar och som har filmatiserats och tilldelats både Augustpriset och Borås Tidnings debutantpris.
Kjersti Anfinnsen
Kjersti Anfinnsen har fått stor uppmärksamhet för sina böcker om hjärtkirurgen Birgitte Solheim. Hennes romaner har översatts till 13 språk och hon har fått flera priser.
Hon tillhör den nationella minoriteten kväner och arbetar även som DJ under namnet Saunasatan. Hennes musik är inspirerad av mångfalden på Nordkalotten.
Om Dödsverk (Flo förlag, 2026)
Birgitte Solheim ligger på dödsbädden på ett privat vårdhem utanför Paris. Åldrandets sista kapitel har inletts – hon är blind och helt vårdberoende. Dygnets ensamhet avbryts av besök från både levande och döda, samt en strid ström av vårdare. Tillvaron är svår att uthärda, och mest längtar hon efter att dö. Dödsverk är en bok om ålderdomens sista fas och om vägen mot det oundvikliga slutet.
Dödsverk är den tredje romanen i Kjersti Anfinnsens trilogi om den pensionerade hjärtkirurgen Birgitte Solheim, som utandas sina sista suckar från en plats i mörkret. De två första böckerna – De sista smekningarna och Ögonblick för evigheten – har fått ett fantastiskt mottagande såväl i Norge som en rad andra länder.
Gunnhild Øyehaug
Gunnhild Øyehaug är bosatt i Bergen och är en av Norges mest egensinniga författare, med ett växande internationellt rykte. Här kommer solen är hennes fjärde bok i svensk översättning.
Om Här kommer solen (Nirstedts/litteratur, 2026)
Helga Mork är på väg in i övergångsåldern och har förlikat sig med det. Men när nya grannar flyttar in i huset bredvid rubbas lugnet. Den gifte Even väcker något i henne, hon blir alltmer uppslukad av vad han gör och säger – kanske är han en tvillingsjäl. För att komma bort från sin nya besatthet hyr hon ett kontor, vilket gör tillvaron än mer komplicerad: här finns en portal till en annan värld. Nu behöver hon hitta tillbaka till verkligheten. Men vad har den egentligen att erbjuda?
Här kommer solen är en ovanlig kärlekshistoria, ett metaäventyr där fiktion och verklighet blandas och alla gränser kastas om, vilket gör det svårt att skilja det ena från det andra. Möjligen med undantag för de ting som lyser starkast.
Cilla Naumann
Cilla Naumann debuterade med romanen Vattenhjärta 1995, och belönades med Katapultpriset för årets bästa debut. Sedan dess har hon gett ut ett dussintal romaner, både för vuxna och unga, och har nominerats till Augustpriset två gånger, senast för kritikerrosade Springa med åror 2012. Bära barnet hem (2015) nominerades till Sverige Radios Romanpris. Hon är aktuell med Juni natt blir aldrig av.
Cilla Naumann är även översättare, förutom Torborg Nedreaas, har hon översatt Geir Gulliksen och Marie Aubert med flera.
Björn Kohlström
Björn Kohlström är litteraturkritiker och gymnasielärare i svenska och engelska. Han sitter också i juryn för Nordiska rådets litteraturpris, Erik Lindegren-priset, Eyvind Johnson-priset samt Migrantpriset.
Emilia Söelund
Emilia Söelund är kulturredaktör på Jönköpings-Posten, där hon bland annat arbetar med tidningens litteraturkritik. Hon har varit med och byggt upp SmåLit och varit moderator för festivalens författarscen. I våras tog hon en magisterexamen i litterär gestaltning.
Torborg Nedreaas
Torborg Nedreaas (1906–1987) är en av Norges mest framstående efterkrigsförfattare. Hon växte upp i Bergen och fick sitt stora genombrott 1947 med Av månsken växer ingenting. Till hennes mest kända verk hör också trilogin om flickan Herdis; Trollskärvan (1950), Musik från en blå brunn (1960), och Vid nästa nymåne (1971) som anses vara en av de starkaste uppväxtskildringarna i norsk litteratur. Torborg Nedreaas var viljestark och orädd hela sitt liv. Hon fick en enorm betydelse i kampen om fri abort i Norge, men hon var också för barnens rätt att födas, och det till en jämställd värld. Hon har inspirerat en lång rad feministiska författare, även om hon själv aldrig identifierade sig med feminismen. Hon gick sina egna vägar.
Torborg Nedreaas inledde sitt författarskap med att skriva noveller för veckotidningar och tidskrifter. Hon hade skilt sig och var ensam om försörjningen för två små söner och sin gamla mor. Som barn hade hon delvis bott i Møhlenpris i Bergen, men också tre år i Köpenhamn och hon hade tillbringat många långa somrar på Stord, en ö utanför Norges västkust, där hennes mor var uppvuxen. Under kriget flyttade hon tillbaka till Stord med sina söner och modern. De var rädda för att modern, som var av judisk börd, skulle arresteras av tyskarna. På Stord sålde hon sin symaskin för att ha råd att köpa en roddbåt, hon fiskade i havet, odlade potatis och tobak, stoppade strumpor och skrev noveller.
1945 debuterade hon med två novellsamlingar på två olika förlag. Den ena samlingen var ett urval av veckotidningsnovellerna, som hon senare tog avstånd från. Den andra räknade hon som sin litterära debut: Bak skapet står øksen. I den skrev hon bland annat om »tyskejenterna« – norska kvinnor som hade haft förhållanden med tyska soldater – och som kanske blev de mest hånade efter kriget. Nedreaas var en av dem som reagerade starkt mot tanken på att både de och deras barn skulle deporteras till Tyskland.
Två år senare, 1947, kom hennes första roman ut och det var Av månsken växer ingenting.
Om Av månsken växer ingenting (Wahlström & Widstrand, 2026)
En kvinna möter en man på en järnvägsstation i 1940-talets Oslo och följer med honom hem. Under en enda natt, medan regnet smattrar mot fönsterrutan, berättar hon sin historia. En historia om kärlek, och om kärlekens konsekvenser. En oförglömlig roman, stark, bitvis chockerande och omöjlig att lägga ifrån sig. "Allra först vill jag bara säga detta: Läs den här romanen. Läs den speciellt om du är kvinna, läs den speciellt om du är man, läs den oavsett vad du är, men speciellt om du älskar eller har älskat. Jag måste säga det här så tydligt och enkelt jag kan: Den här texten glöder, du kan bränna dig på den." Ur Geir Gulliksens förord
Trollskärvan (2026)
Herdis lägger märke till så mycket mer än andra. Hon har en känslighet för allt omkring sig och en fantasi som färglägger hennes värld. Men hon kämpar med att hitta sin plats – i familjen och i leken med de andra barnen på gatan. Hemma är ingen riktigt närvarande, och vännerna väljer ofta varandra framför Herdis. När Herdis tittar i sin trollskärva exploderar den grå vardagen i ett överdåd av färger och nya ting och former uppenbarar sig som långt mer underbara än de egentligen är.
Trollskärvan är den första delen i trilogin om Herdis Hauge – Torborg Nedreaas starka och omvälvande uppväxtskildring som utkom första gången 1950. Med psykologisk skärpa gestaltar Nedreaas Herdis barndom och gryende ungdom i Bergen, Norge, i början av 1900-talet, under den oroliga tiden före och under första världskriget. För Trollskärvan mottog Nedreaas det allra första Kritikerpriset 1950.
